Lovveckan

Sprang verkligen iväg. Skulle lugnt kunna tänka mig ett par till såna här veckor minst. Så mysigt och skönt att vara hemma båda två. Sen planerade vi väl in lite för mycket för att få gjort det vi borde (förbereda skolstart respektive plugga tenta). Men samtidigt är det mysigt att hinna träffa kompisar och familj ordentligt när man nu ändå är "ledig" och förutom det hann vi till och med med att ta ett glas vin på stan själva, evigheter sen det hände sist. Men imorron är vi i allafall helt lediga och planlösa - då ska vi hinna med allt det där tråkiga vi skjutit upp (så ni hittar mig i bästa fall på bibblan förberedandes veckans lektioner, svårt medtagen av söndagsångesten från helvetet. Tänk er lite vanlig söndagsångest och multiplicera den med antal veckor jag varit hemma, kan bli tufft :)).  Har inte blivit så mycket bilder förutom från idag och några från familjen Mattssons mansion.
Husfrun i nya fina huset.
Idag hade vi ettårskalas nr 1 för Sigrid, hon fyller ju inte förrän på fredag men vi delar upp kalasandet lite så att hon håller sig i skinnet. Det var nästan på gränsen att det blev lite mycket idag men hon repade sig fort från sin gamla "gillar-inte-för-mycket-folk-i-mitt-hus"- åkomma. Mormor, kusinerna, moster och morbror, gammelfarbror och faster och gammelmorbror och gammelmoster och Martin och Theo och Viktor kom för att äta pizza och tårta. En massa fina presenter hade dom med sig som storkillarna hjälpte till att öppna.
De 4 sista bilderna har Viktor tagit (titta in på lonnbring.se för att se fler fina bilder) ...tack för lånet, superfina tycker jag!

Ett litet steg för mänskligheten...

...ett jättekliv för Nitis-borna. Igår slog C glad i hågen in sina nappar i ett fint paket till tant tandhygienist på Folktandvården. Roligt att tejpa och klippa och göra ett kort var det.
"Tandläkare med borr och en specialare"
Den före detta missbrukaren glad i hågen efter paketöverlämningen. I utbyte mottog han en kanin med stora vita framtänder. Efter tre sekunder var det ingen kanin längre utan ett vapen. Efter x antal timmar vid läggdags när det började gå upp för honom att han hade fått skrället istället för napparna slängde han den tvärs över rummet och skrek att han inte alls gillade kaniner. Sen följde en halvtimme av svår avtändning, innan han lugnade ner sig och somnade gott efter lite bokläsning. Idag gick det hur bra som helst att somna utan den. Ett av veckans många projekt avklarat!

RSS 2.0